Outside my comfortzone - pennkjol + instoppat

Det här hade jag på mig igår. Kjolen är ny/begagnad, köpt av Amanda. Jag är helt kär i den, vill ha på mig den varje dag ungefär. Det här är ytterligare en grej som är utanför min bekvämlighetszon, att ha instoppat till pennkjol. Vanligtvis brukar jag ha peplumtopp till pennkjol, men den här kjolen är alldeles för snygg för att dölja med en topp ovanpå. Och det kändes bättre än jag trodde. Jag kände mig enbart fierce och inte alls osäker. Det här med att tänja på gränserna, det kräver ju sitt rätta plagg, och den här kjolen är verkligen det rätta plagget för att omvända en pennkjolsfobiker.

Kjol - Köpt begagnad, men ursprungligen från Evans Beth Ditto-kollektion
Strumpbyxor - H&M
Blus - Lindex Generous (en garderobsvärmare som fick komma ut och leka)
Halsband - New Look

Outside my comfortzone 21/11 - Shorts

Tro det eller ej, eftersom jag saknar bildbevis, men på senaste har jag faktiskt pushat mina bekvämlighetsgränser vid flertalet tillfällen. Det här hade jag till exempel på mig i förra veckan. Korta shorts och instoppat (annat än i vida kjolar) är för mig lite nytt och obekvämt, men jag gillar det! Jag gillar tanken på att jag liksom erövrar större och större områden vad gäller kläder. Det känns bra att jag tack vare det numera funderar mer över vad jag vill och tycker, än vad andra ska tycka. Jag har såklart också röviga dagar, och jag vill inte låta som någon slags positivt-tänkande-predikant för positivt tänkande är inte lösningen på allt, men det är iallafall en bra början.

Shorts - New Look
Strumpbyxor - H&M
Topp - H&M (gammal)
Örhängen - New Look
Scarf - Loppis

Gisslet med skor

När jag var yngre var jag en sko-tjej. Eller, det trodde jag iallafall. Såhär i efterhand tror jag att det berodde på det skrala utbudet av kläder. Känns som en typisk tjockisgrej, att bli en scarf-tjej, eller en sko-tjej. Idag köper jag ju mycket hellre än klänning, än ett par nya skor, om vi säger så.

Det beror inte på att jag inte gillar skor, det gör jag, men jag vet inte hur jag ska tänka med skor. Vad som passar till vad. Jag tycker aldrig att jag har några snygga som passar till varesig mina kläder eller till evenemang jag går på. Hittar jag några skor är det oftast fel på något, tån är för spetsig, klacken för hög eller färgen helt fel. Eller så är de obekväma, och det går alltid bort.

Jag har också svårt att hitta skor som passar mina breda fötter, i synnerhet mer finbetonade skor. Högklackat kan jag inte ha för det gör för ont, jag vill gnaga av mig fötterna vid ankeln efter att ha gått till spårvagnen. Ballerinor gillar jag men det är så svårt att hitta till mina breda fötter. Helst skulle jag ha vita tygskor året runt och till allt, men det går ju inte. Vinterskor hatar jag av hela mitt hjärta för jag hittar aldrig några snygga. De enda skor jag gillar att köpa, det är sneakers och flatforms. Eller flatform sneakers. Men det finns ju faktiskt tillfällen då man kanske vill ha något annat. Även om det är sällan.

Huuursomhelst! Trots denna sko-ångest så gjorde jag faktiskt ett stort skoköp på Skopunkten häromdagen med hjälp av min rådgivare/vapendragare Linda. Vet fortfarande inte om det blev rätt,  men dessa tre blev det iallafall, alla helt outside my comfortzone och vad jag brukar köpa;

De vita, låga kängorna blir lite som höstversionen av mina signaturskor; vita sneakers. De passar bra till den edgy delen av min stil. De vita sneakers-skorna är mina signatur-vitasneakers, fast i fuskskinn istället för tyg. De passar bra nu, och till våren. Och de bruna kängorna (eller är det ankelboots? Jag hatar ankelboots så vi säger kängor) tänker jag passar till den mer bohemiska och feminina sidan av min stil. Fina till mönstrad klänning + mysig kofta typ. 473 kr för hela kalaset blev det, och jag har lite att byta med till hösten. Det blir nog bra.

Hur tänker ni med skor? Vad har ni för favoriter? Vad är värt att investera i tycker ni? Är ni också så kräsna och bekväma som jag? Tell me!

Fuck flattering

Det här med "smickrande" kläder (flattering = smickrande), kan inte det uttrycket bara dö ut snart? Jag är så utled på att höra och läsa om hur vi (kvinnor!) ska klä oss för att "smickra" våra kroppar. Det är ju bara en sexistisk jävla skit-norm som går ut på att kvinnor ska framhäva vissa av patriarkatet sexualiserade kroppsdelar, och dölja andra delar av kroppen, andra kurvor, som inte ses som lika tilldragande. Jag har länge själv dragits med de här tankarna, att jag ska klä mig "passande" för min kroppstyp, att jag ska dölja magen och framhäva brösten. Jag dras fortfarande med dem såklart, men jag känner ändå att jag börjar röra mig ifrån dem. Jag har t ex börjat tycka väldigt mycket om oversize, ju mer desto bättre! Jag har börjat använda halsband (förut tyckte jag att jag hade så kort hals och därför inte kunde ha halsband, i synnerhet inte korta sådana). Jag har sportat body-con några gånger. Jag hade tillochmed blusen instoppad i en pennkjol häromveckan! Det går framåt! Så jävla mycket har hänt bara sen jag startade den här bloggen.

Jag känner att jag vill experimentera mer med mina kläder, försöka röra mig ifrån tankarna om att jag måste vara söt, klassiskt vacker, modest. Passa in. Äntligen känner jag att jag fattar var fuck flattering betyder! Äntligen känner jag att det kanske även gäller mig, och inte bara andra coola, modig(are) tjockisar. Jag är så jävla glad, och jag känner mig fri.

Vi firar med en mag-bild tycker jag! Magtröja är väl urtypen av ett sånt plagg som många betraktar som helt off limits för tjockisar. Men alltså, why the hell not? Namnet antyder ju inte att det bara är vissa magar som får synas i dem. Och ärligt talat, vad är det som är så anstötligt med den här magen, jämfört med andra? Ja, den är veckig och har samma färg som en bulldeg, men so what?

Här sportar jag mina nya storblommiga byxor från Kappahl (från XLNT!), stora guldiga örhängen från H&M och fransig magtröja, även den från H&M.

OOTD 30/1 Outside my comfortzone: Oversize

Ytterligare en grej utanför min vanliga repertoar: oversize! Jag älskar oversize och tycker det ser ascoolt ut på andra, men har tidigare tvekat lite vad gäller att själv bära det. Men så dök den här klänningen upp på Monkis rea för en hundring, och jag slog till. Och vet ni, jag tycker jag ser riktigt ball ut i den! Jag sa till sambon att jag kände mig som en konstskolestudent. På ett bra sätt alltså, om nu någon trodde något annat.

Dessutom;  jädrar vad bekväm den är! Jag som alltid framhärdat att mina figurnära klänningar är superbekväma, men det här är nog en ny nivå av bekvämlighet faktiskt. Jag matchade den med mitt absinthgröna halsband (fortsätter jobba på att använda halsband) och vanliga svarta strumpbyxor.

Håret är nyhennat också, och för en gångs skull så fastnade det riktigt fint på bild. Oftast ser det lite väl brunt ut, men här tycker jag det ser ut ungefär exakt som det gör i verkligheten. Älskar nyhennat hår för övrigt, det blir så otroligt glansigt och känns så friskt på något sätt.

Klänning - Monki
Strumpbyxor - H&M
Halsband - H&M